Smittskydd i besättningar: regler och åtgärder 2026

Smittskydd, eller biosäkerhet, handlar om att förhindra att sjukdomar kommer in i eller sprids inom din besättning. EU:s djurhälsoförordning (AHL), som trädde i kraft 2021, ställer skärpta krav på förebyggande smittskydd för alla djurhållare. I Sverige kompletteras kraven av Jordbruksverkets föreskrifter och Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA) rekommendationer.

Vad säger lagen?

Enligt EU:s djurhälsoförordning (förordning 2016/429) ska alla djurhållare vidta lämpliga biosäkerhetsåtgärder för att förebygga introduktion och spridning av smittsamma sjukdomar. I Sverige regleras detta genom SJVFS 2021:10 och Jordbruksverkets allmänna råd om smittskydd.

Kravet gäller oavsett besättningsstorlek. Även hobbybesättningar med ett fåtal djur måste ha grundläggande smittskyddsrutiner på plats.

Grundläggande biosäkerhetsåtgärder

• Karantän vid nyinköp: Nyinköpta djur bör hållas isolerade i minst 30 dagar innan de släpps in i besättningen. Under karantäntiden observeras djuret för sjukdomssymtom och nödvändiga provtagningar genomförs.
• Besökskontroll: Begränsa antalet besökare i stallar. Använd besöksregister, skyddskläder och skodon. Desinfektion av stövlar vid ingång.
• Transportrutiner: Djurtransportfordon är en vanlig smittväg. Undvik att djur som kommer tillbaka från marknader eller utställningar går direkt in i besättningen.
• Skadedjurskontroll: Råttor, möss och fåglar kan sprida salmonella, leptospiros och andra sjukdomar. Ha ett aktivt skadedjursprogram.
• Foderhantering: Förvara foder så att vilda djur inte kan komma åt det. Kontaminerat foder är en vanlig smittkälla.
• Kadaverhantering: Döda djur ska hanteras enligt Jordbruksverkets regler och inte lämnas tillgängliga för vilda djur eller skadedjur.

Anmälningspliktiga sjukdomar

Vissa sjukdomar är anmälningspliktiga enligt epizootilagen (1999:657). Det innebär att du omedelbart måste kontakta veterinär om du misstänker att dina djur drabbats. Exempel på anmälningspliktiga sjukdomar för nötkreatur:

• Mul- och klövsjuka
• BSE (galna kosjukan)
• Tuberkulos
• Brucellos
• Blåtunga
• Mjältbrand
• Salmonella (alla serotyper)

Vid misstanke om anmälningspliktig sjukdom ska djuren isoleras och ingen förflyttning ske till eller från gården tills veterinär har gjort bedömning. Underlåtenhet att anmäla kan leda till böter.

Dokumentationskrav för smittskydd

AHL kräver att djurhållare dokumenterar sina biosäkerhetsåtgärder. Det inkluderar:

• Besöksregister med datum, namn och syfte
• Karantänprotokoll för nyinköpta djur
• Provtagningsresultat (t.ex. BVD, salmonella)
• Eventuella sjukdomsutbrott och vidtagna åtgärder
• Rengörings- och desinfektionsschema

BVD och salmonella: vanliga utmaningar

Sverige har frivilliga kontrollprogram för BVD (bovin virusdiarré) och salmonella. Deltagande i dessa program innebär regelbunden provtagning och kan vara ett krav för att sälja livdjur till vissa besättningar. BVD-fri status förutsätter att inga PI-djur (persistent infekterade) finns i besättningen och att alla nyinköpta djur provtas.

Så hjälper Gårdsloggen

Med Gårdsloggen dokumenterar du alla smittskyddsrelaterade händelser: karantän, provtagningar, veterinärbesök och sjukdomsfall. Allt kopplas till enskilda djur via SE-nummer. Vid kontroll eller vid anslutning till kontrollprogram kan du snabbt exportera relevant dokumentation.